1 dygn senare...

Kan jag konstatera att jag har varit och nosat på helvetet ( eller nåt i den stilen) för gårdagen var riktigt tuff ( fast jag trodde ändå det skulle vara värre ! ? ), men jag ropar inte -Hej! än förrän om några dagar...
Det började ett par timmar efter behandlingen med svaghet och trötthet, jag orkade inte ens hålla ögonen öppna och sluddrade när jag pratade. Kom säkert en del goja ur munen oxå ; ). Kräktes gjorde jag inte, men illa mådde jag absolut vilket resulterade i att jag åt knappt en sushi bit och en ruta choklad på hela kvällen. Ont i ryggen som attan och de gamla foglossningshöfterna gör sig påminda när man ligger i sängen så mycket. Jag har ändå sovit 6 tim inatt : )
Vaknade tidigt och kände mig ganska stark ! Har petat i mig lite frukost, tagit min medicin och duschat! Det var skönt vill jag lova, för jag svettades en del i natt.
Jag hoppas innerligt att känslan för dagen stannar kvar och att ångest, förlamande trötthet och illamående håller sig på behörigt avstånd.( vet att kortisonet speedar upp må bra och pigghetskänslan men ändå ) Det är ok om det befinner sig i perferin men det får inte ta över hela mig som det gjorde igår.
Tack ni fina som var hos mig igår och gjorde situationen dräglig, tack ni andra oxå för era tankar på distans.