Dessa kor har dött till följd av förgiftning av idegran...och just det härliga giftet håller ( förhoppningsvis) på att rädda mitt liv. Det förra innehöll senapsgas. Känns ju inte helt nyttigt. Men det som inte dödar det härdar, brukar man ju säga.
4 behandlingar har jag gjort nu, 2 kvar och jag kan nästan nosa på mållinjen... fast visst återstår den "härliga" strålningen som jag ska få 33 ggr. Ja här spars sannerligen inte på krutet!
3 FEC har jag gjort med illamående och trötthet och nu i fredags var det så dags för den första av 3 Taxotere behandlingar. Biverkningarna tycker jag jämförelsevis är jobbigare. Jag mår visserligen inte illa nu men smärtan i kroppen är inte rolig. Som växtvärk och träningsvärk på samma gång,med ett litet tillägg av blixtrande nervsmärtor i fötter och underben.
Alltså smärta är INGET för mig! Jag HATAR att inte kunna röra mig!! Det är så extremt frustrerande att jag inte kan beskriva det med ord. Jag är ju lixom hyfsat pigg och vanlig i sinnet men kroppen känns just nu inte som min vän. Den har iofs inte varit min vän på flera månader...men sen när den här resan är över så kanske vi blir vänner igen, jag hoppas det iallafall.
Något annat trevligt som Taxotere har bjudit mig på denna gång är svamp i munnen och svalget. Och som grädde på moset, eller lök på laxen, vilket du föredrar, så har allt kortison slagit ut magen så jag ser höggravid ut och går på dubbeldos Losec,probion och proviva i mängder, vilket inte hjälper..ännu.
Ja det e som det e som jag brukar säga ; ) Å jag har ju inget val.
I söndags var jag och väninnan J och lyssnade på Tomas Sjödin. En mycket intressant man som sa tänkvärda saker. Två böcker fick jag av J som han gjort, en har jag redan läst ut och den andra är jag på god väg med.
Två saker tog jag extra mycket till mig.
Det ena - När livet blåser hårt.I vems händer lägger du ditt liv? Den frågan fick vi meditera över en stund. Kan tyckas som en liten fråga, men när livet ställs på sin spets så blir det inte större än så...
Det andra kommer från hans bok " Reservkraft", " När omständigheterna blir riktigt skruvade är det som om livet inverterar sig självt.När man inte har några tårar kvar får man ta till det motsatta utryckssättet. Skratta åt alltihop."
Och så får det bli.
Kram till er alla fina!
<3 kramar tillbaka från mig och M2 + M
SvaraRaderaSäg till när du vill träffa bebis..
En mega kram tillbaka! ...Tänker på dig dagligen!
SvaraRaderaDu förresten di där korna ser lite trötta o sletna ut ;o)
Reservkraft har jag precis köpt, och en annan med honom som heter något "När träden"...hmm, mer minns jag inte av titeln...vi kommer gärna förbi någon dag, när du orkar, när jag orkar...mår så uselt nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen...Men jag tänker på dig, och din kamp, precis som du tänker på mig och min..
SvaraRaderaKram Maria
Ja du gumman min tur att vi inte vet vad som väntar oss i livet och förvånande hur mycket styrka och kraft vi har inom oss! Vill gärna läsa dom böckerna sen... försöker varje dag se helheten i detta livets pussel och tänker att alla bitar så småningom ska falla på plats! Att man ska förså detta stora universum och att prövningarna till slut ska vara lönsamma för helheten . Vi kan inte svara på allt men jag tror i alla fall att i det stora hela så finns det en "kraft" att lita på mitt i allt. Och varje dag så ber jag om att få förståelse och tålamod för det som sker.Vaja con dios (gå med gud) eller vad vi nu kallar det . Morsan
SvaraRaderaKram på dig tillbaka finaste Nadja !
SvaraRaderaInte frågan om du "kanske" blir vän med din kropp. Du BLIR vän med din kropp.
SvaraRaderaInte frågan om idegran "förhoppningsvis" hjälper. Det HJÄLPER.
BRA att du hatar att inte kunna röra dig - desto mer kommer du att röra dig så snart du kan. Rörelse är bra, det är att inte ge upp, det är kraft och livsmod i rörelse.
Du blir frisk.
DU blir frisk.
Du BLIR frisk.
Du blir FRISK!
kram, Eva-Maria
Du har en styrka att avundas. Du har en ödmjukhet inför livet som man får när man går igenom något sånt här. Just nu läggger du ditt liv i andras händer och du vågar, det är starkt. Samtidigt så litar du på dig själv och din egen styrka och det är också starkt, du vägra ge upp för att man kan ju inte det för trots allt är livet härligt om man ser bortom det som hänt dig. Ha en go dag en i taget och lev den (jag vet att du gör det). Kram från mig.
SvaraRadera